Varför förekommer arbetskraftsexploatering i rika välfärdsstater? En ny studie från Center for Migration and Integration Research (CMIR) vid Handelshögskolan i Stockholm visar hur affärsmodeller, migrationspolitik och institutionella strukturer samverkar och skapar sårbarhet – även i länder som Sverige.
Arbetskraftsexploatering i avancerade ekonomier
I en ny vetenskaplig artikel i Sociology Compass undersöker Lin Lerpold, Örjan Sjöberg och Sven-Anders Stegare hur tvångsarbete och grov arbetskraftsexploatering inte bara förekommer i globala leverantörsled i det globala syd. Sådana praktiker blir allt mer synliga även i höginkomstländer i det globala nord.
Företagsforskningen har länge fokuserat på missförhållanden i utlokaliserad produktion. Den här studien visar i stället att branscher som inte enkelt kan flytta sin verksamhet – som bygg, jordbruk, hotell och restaurang samt transporter – ofta är beroende av lågavlönad och otrygg migrantarbetskraft. Företagsstrategier, en uppdelad arbetsmarknad och migrationsregler formar dessa mönster.
Sverige som kritiskt fall
Med Sverige som exempel belyser forskarna en central paradox: hur kan ett land med stark demokrati, omfattande välfärd och låg korruption samtidigt ha dokumenterade fall av arbetskraftsexploatering och tvångsarbete?
Artikeln visar att exploatering inte är ett enskilt företags misslyckande. Den uppstår i samspelet mellan olika institutionella logiker – som marknadens krav på kostnadseffektivitet, statens migrationspolitik, välfärdssystemet och normer om mänskliga rättigheter. I Sverige kan arbetstillstånd knutna till en specifik arbetsgivare, långa kedjor av underentreprenörer och en segmenterad arbetsmarknad förstärka otrygga villkor, särskilt för migrantarbetare.
Binder samman företagsekonomi, sociologi och migrationsforskning
Studien förenar företagsekonomi med sociologiska perspektiv och migrationsforskning. Författarna använder teorier om institutionella logiker, arbetsmarknadssegmentering, intersektionalitet och migrationsstyrning för att förklara hur sårbarhet skapas strukturellt.
De visar att starka institutioner i sig inte räcker för att stoppa exploatering. Institutionella ordningar kan både motverka och dölja problemen. För att bekämpa modernt slaveri krävs därför mer än bättre företagskontroller och ökad transparens i leverantörsled. Det behövs en bredare omprövning av hur affärsmodeller, migrationssystem och institutionella ramar samverkar.
För CMIR bidrar studien till en djupare förståelse av hur migrationspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt och organisationers arbetssätt tillsammans formar ojämlikhet och otrygghet i avancerade ekonomier.
Forskarteam
Lin Lerpold
Örjan Sjöberg
Sven-Anders Stegare
Läs hela artikeln här.