Migrations- och integrationsarenan

En forskningsbaserad arena för kunskap, dialog och samverkan.

Välkommen!

En del av Handelshögskolan i Stockholm

Arenan är en gemensam, kunskapsbaserad plattform där forskning möter erfarenhet. Här samverkar aktörer från akademi, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor för att utveckla hållbara lösningar för migration och integration i Sverige.

För att bidra i våra diskussioner och omröstningar behöver du skapa ett konto genom att klicka på ’Registrera dig’ uppe till höger.

hhs.seLinkedIn

Senaste forskningsartiklarna

Visa alla

Where would Ukrainian refugees go if they could go anywhere? (IMR, 2023)

Vart ville ukrainarna flytta om de fick välja helt fritt? Det är utgångspunkten för den här studien, som publicerades strax efter Rysslands fullskaliga invasion 2022. Baserat på Gallup-data insamlade innan kriget bröt ut visar forskarna att upp till tolv miljoner ukrainare önskade flytta permanent om de gavs möjlighet. Studien visar också att politiska val i mottagarländerna spelar en mycket stor roll för hur flyktingströmmar fördelas. En solidarisk EU-politik, där länder delar på ansvaret, kan kraftigt minska trycket på enskilda länder och bättre möta ukrainarnas egna önskemål. Resultaten är fortfarande högaktuella. Kriget pågår, och frågan om ukrainska flyktingars framtid och eventuella återvändande är en av de viktigaste politiska frågorna i Europa just nu. Författare: Mikael Elinder, Oscar Erixson & Olle Hammar Publicerad i International Migration Review, vol. 57(2), 2023 DOI: 10.1177/01979183221131559 Foto: Joseph Bobadilla Unsplash
0
2026-04-30

Under ytan: Hur många och vilka vill lämna sina länder för att flytta till EU och Sverige? (Delmi 2023:4)

Hur många vill egentligen flytta till Sverige? Och varifrån? Det är frågorna som den här rapporten svarar på, med hjälp av data från Gallup World Poll, en av världens mest heltäckande undersökningar, med täckning av 160 länder motsvarande 99 procent av jordens befolkning. Resultaten visar att ungefär 10 miljoner människor i låg- och medelinkomstländer uppger Sverige som sitt önskade destinationsland. Ungefär hälften bor i fem länder: Kina, Iran, Turkiet, Irak och Ryssland. De som vill migrera är inte representativa: de är oftare unga, välutbildade, stadsbor och relativt välbeställda, och de är mindre religiösa. Viktigast av allt: migrationsvilja och faktisk migration är två helt olika saker. De flesta som önskar flytta gör det aldrig. Författare: Mikael Elinder, Oscar Erixson & Olle Hammar Publicerad i Delmi Rapport 2023:4 Länk: delmi.se/publikationer/rapport-20234-under-ytan Foto: Ferhat Deniz Fors Unsplash
0
2026-04-30

Modernt slaveri i det globala nord: den svenska paradoxen

Varför förekommer arbetskraftsexploatering i rika välfärdsstater? En ny studie från Center for Migration and Integration Research (CMIR) vid Handelshögskolan i Stockholm visar hur affärsmodeller, migrationspolitik och institutionella strukturer samverkar och skapar sårbarhet – även i länder som Sverige. Arbetskraftsexploatering i avancerade ekonomier I en ny vetenskaplig artikel i Sociology Compass undersöker Lin Lerpold, Örjan Sjöberg och Sven-Anders Stegare hur tvångsarbete och grov arbetskraftsexploatering inte bara förekommer i globala leverantörsled i det globala syd. Sådana praktiker blir allt mer synliga även i höginkomstländer i det globala nord. Företagsforskningen har länge fokuserat på missförhållanden i utlokaliserad produktion. Den här studien visar i stället att branscher som inte enkelt kan flytta sin verksamhet – som bygg, jordbruk, hotell och restaurang samt transporter – ofta är beroende av lågavlönad och otrygg migrantarbetskraft. Företagsstrategier, en uppdelad arbetsmarknad och migrationsregler formar dessa mönster. Sverige som kritiskt fall Med Sverige som exempel belyser forskarna en central paradox: hur kan ett land med stark demokrati, omfattande välfärd och låg korruption samtidigt ha dokumenterade fall av arbetskraftsexploatering och tvångsarbete? Artikeln visar att exploatering inte är ett enskilt företags misslyckande. Den uppstår i samspelet mellan olika institutionella logiker – som marknadens krav på kostnadseffektivitet, statens migrationspolitik, välfärdssystemet och normer om mänskliga rättigheter. I Sverige kan arbetstillstånd knutna till en specifik arbetsgivare, långa kedjor av underentreprenörer och en segmenterad arbetsmarknad förstärka otrygga villkor, särskilt för migrantarbetare. Binder samman företagsekonomi, sociologi och migrationsforskning Studien förenar företagsekonomi med sociologiska perspektiv och migrationsforskning. Författarna använder teorier om institutionella logiker, arbetsmarknadssegmentering, intersektionalitet och migrationsstyrning för att förklara hur sårbarhet skapas strukturellt. De visar att starka institutioner i sig inte räcker för att stoppa exploatering. Institutionella ordningar kan både motverka och dölja problemen. För att bekämpa modernt slaveri krävs därför mer än bättre företagskontroller och ökad transparens i leverantörsled. Det behövs en bredare omprövning av hur affärsmodeller, migrationssystem och institutionella ramar samverkar. För CMIR bidrar studien till en djupare förståelse av hur migrationspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt och organisationers arbetssätt tillsammans formar ojämlikhet och otrygghet i avancerade ekonomier. Forskarteam Lin Lerpold Örjan Sjöberg Sven-Anders Stegare Läs hela artikeln här. Photo: Swedish Civil Defence and Resilience Agency
1
2026-02-18

Senaste diskussioner

Visa alla

Senaste omröstningarna

Visa alla

Quiz